Naturlig förlossning ger kvinnor kraft

Naturlig förlossning ger kvinnor kraft– Kvinnor skulle kunna styra mycket mer över sina förlossningar. Det handlar om medvetenhet och vilja att ta det ansvaret. Att föda barn är en andlig process. Det hävdar Liv Eriksson från Varberg, sedan länge en hängiven förespråkare för naturlig förlossning. Nu är hennes självbiografiska roman ”Öppna dörrar”, utgiven, en berättelse där läsaren får följa en ung flickas äventyrliga färd mot vuxenland och kvinnoskap, och där förlossningstemat slingrar sig som en röd navelsträng genom boksidorna.

Liv Eriksson vet vad hon talar om. Hon födde alla sina barn hemma – och utan smärta. Det kan säkerligen låta lite som en skröna och en förskönande omskrivning av något som alla kvinnor ”vet” är mycket smärtsamt. – Jag är medveten om att det här kan verka provokativt för många, det är ett känsligt område. Men vad jag vill visa är att det här går om man vill, att det är möjligt att föda barn på det här sättet också, menar Liv. Hon anser att kunskapen om detta är så pass viktig att den borde föras ut på skolorna – som ett sätt att börja ifrågasätta den envisa föreställningen om smärtsamma förlossningar.

Föda utan stress

Hennes egna erfarenheter och vänskapen med förlossningspionjären inom psykoprofylax, Signe Jansson, gjorde henne övertygad om att förlossningar borde ske naturligt och utan stress. – Kvinnor har en inneboende kunskap om födelseprocesser. Men de måste våga lita på den, menar Liv.

Genom att mentalt gå in i sig själv och bestämma sig för när, var och hur förlossningen ska gå till, så återtar kvinnan sin kraft – istället för att passivt överlämna sig till vården, menar Liv. Att lämna över sitt födande till förlossningspersonal är samma sak som att släppa sin kontroll över födandet – och det är då man blir förlöst i stället för att föda, anser hon. – Många kvinnor känner sig lurade och jättebesvikna över att de blivit förlösta. De har känt att de inte haft möjlighet att styra över processen. Sådant här kan lätt skapa rädslor inför nästa förlossning, säger hon.

Födelsen viktig för genernas sammansättning

Att barnets genetiska sammansättning kan påverkas av hur, när och var det föds, är en kunskap som finns inom den vetenskapliga världen idag. Immunförsvaret är ett exempel på ett sådant område. Den här så kallade epigenetiska forskningen pågår för fullt för att kartlägga hur viktig vår födelse är, och hur det påverkar våra liv – och dess koppling till bland annat autoimmuna sjukdomar och psykisk ohälsa. – Vår födelse är vårt första sociala arv som kan prägla oss både fysiskt och psykiskt, attityder vi bär med oss hela livet, säger Liv. Hon tycker att det vore en god idé om alla hade tillgång till sina förlossningsjournaler. – Då skulle folk veta hur de kommit till världen och lättare förstå sig på en del reaktioner eller fysiska besvär som kanske följer dem, menar hon.

Inom dagens förlossningsvård är tekniken avancerad. Men den födande mamman ses ibland mer som en patient med en sjukdom, någon som barnmorskor och ibland läkare enbart ska hantera. – Ska vi komma vidare behöver kvinnan ta ett större ansvar för förlossningen. Rollfördelningen borde vara att kvinnan är den aktiva – inte barnmorskan, hon kan istället vara den passiva åskådaren vid en normalförlossning. Det är dags att ändra fokus – bort från oro och katastroftänk till tillit, slår Liv Eriksson fast. Hon tillägger: – För den som vill ha smärtlindring vid förlossning är det bra att veta att föda i vatten faktisk ger lika effektiv smärtlindring som ryggbedövning.

Frågorna man kan ställa sig är om det är tekniken och kostnadsbesparingar inom sjukvården som ska styra hur våra barn kommer till världen – eller om är det kvinnorna själva som ska avgöra var och hur förlossningar ska gå till. Självklart kan tekniken vara bra att använda om något går fel, men i de flesta fall är förlossningar komplikationsfria, menar Liv Eriksson. – Man kan kort sagt fråga sig om det är rädslan som skall styra vårt födande eller den positiva livsenergin? Om det naturliga sättet – att låta den nedärvda kvinnokunskapen få komma till liv – eller om vi bara ska bli förlösta? frågar sig Liv.

För att ge kvinnor möjlighet att styra sin förlossning i högre grad, efterlyser Liv en större variation inom förlossningsvården, där de får möjlighet att välja mellan olika alternativ, som till exempel hemförlossning, ABC-kliniker (alternative birth care) eller – om det finns risk för komplikationer – förlossning på sjukhus. – En enkel sak som sjukvården skulle kunna göra för kvinnor som ska föda, är att informera på sina webbplatser om vilka förlossningsrutiner som gäller för just det sjukhuset eller just den kliniken. Då skulle kvinnorna ha möjlighet att göra ett aktivt val, föreslår Liv.

Starka känslor och outforskade vägar

Att skriva boken i romanform kändes självklart för Liv. – I en berättelse kan man beskriva känslor – och förlossningar är ju väldigt känsloladdade, konstaterar hon.

Men ”Öppna dörrar” skulle inte vara en självbiografisk roman, om den endast handlade om att föda naturligt. Liv Eriksson beskriver den själv som ”en sann berättelse om en flickas resa till att bli kvinna”.

Som ung ger sig Liv och en kamrat iväg ut i den tunisiska öknen, där Liv blir hejdlöst förälskad i beduinen Ahmed. Förälskelsen som är besvarad, slungar in henne i ett helt nytt liv, där stora beslut måste tas och invanda konventioner kastas över ända. Om tiden bland beduinerna och om kärleken som så totalt omvandlade henne, ges liv i debutromanen ”Öppna dörrar”. Men ytterligare en stor inspirationskälla till både bok och liv ska kommas ihåg: De starka, självständiga beduinkvinnorna där några kom att bli en del av Livs familj. – De hade en mycket högre status än kvinnorna som bodde inne i städerna hade. De bestämde själva över sina egna tillgångar, de var högljudda och skrattade högt. De kunde också styra över sina förlossningar och visste hur man kunde föda utan smärta. Jag kände mig verkligen hemma med dem, berättar Liv.

Gabriella Lücke

Flano Design lanserar ny pedagogisk barnbok

Lille Lustig och skogens vännerFlano Design lanserar ny pedagogisk barnbok: ”Lille Lustig och skogens vänner”. Boken lämpar sig både till familjen som till pedagogisk verksamhet, och belyser bland annat god värdegrund, djur och natur, olikheter och vänskap.

Boken är skriven och skapad av mor och dotter, Inger och Eva Kvillner.Eva är pedagog i botten och grundare och VD för företaget Flano Design AB. Inger Kvillner har skrivit många av Flano Designs lekfulla och lärande sagor. Flanosagor har länge varit vår huvudprodukt, men nu vill vi komplettera våra flanoprodukter även med en pedagogisk och underhållande bok för barnen, säger Eva. I barnboken får barnen också gissa olika djurspår, som är ett roligt och omtyckt inslag.

Vill du fortsätta diskussionen kring människor och relationer med barn i förskola och skola, så finns det en pedagogisk handledning att ladda ner på förlagets hemsida.

Hur man startar ett familjehem

familjehemVarje år är omkring 30 000 barn och unga i Sverige omhändertagna under kortare eller längre tid. Många behöver kvalificerad vård av professionella på så kallade HVB hem. De allra flesta placeras dock i ett jour- eller familjehem* där deras behov av värme, stöd och hjälp ska tillfredsställas av en vanlig familj.

Behovet av engagerade och empatiska vuxna som tar sig an alla dessa utsatta barn är stort och växande. För att underlätta för alla som funderar på att starta eller som kommit igång och tagit emot sina första placeringar har Johan Schött skrivit ”Andras barn-mina ungar”. Där har han samlat praktiska tips och råd som till exempel hur man planerar sin verksamhet som jour- eller familjehem, hur man kan disponera sin bostad, hur man förbereder de egna barnen på att fler barn ska flytta in, hur man hjälper de placerade barnen att finna sig tillrätta i sin nya tillvaro i sitt jour- eller familjehem och mycket annat.

Min utgångspunkt var att samla ihop och strukturera den information jag önskar jag hade fått när jag skulle starta min jour- och familjehemsverksamhet. I början hade jag ett par placeringar som inte blev lyckade för någon part. Dessa hade kunnat undvikas om jag då vetat vad jag idag känner till. Min förhoppning är att ”Andras barn-mina ungar” ska hjälpa andra familjer till en smidig start på sin verksamhet, säger Johan Schött.